2 dagars hoppkurs för Sylve Söderstrand.

Hemma igen efter 4 intensiva men lärorika dagar. Jag har verkligen lärt mig massor och självförtroendet har ökat en smula. Jag kan ju HOPPA. Jag var inte rädd en enda gång. Man känner sig helt trygg i Sylves händer.

Första passet började med uppvärmning i trav och galopp. Sedan fick vi sitta av och Sylve gick igenom hur vi håller våra händer. Var och en. Jädrans vilket minne han har och örnkoll. Han tog fram ett träns och så fick vi hålla i bettet medans han visade med tyglarna hur vi påverkar hästen vi rider. Jag ska höja mina händer en aning för att få bättre effekt.

Vi fick alla jobba mycket med att hästarna skulle sätta under sig och svara för våra hjälper. Vi flyttade bakdelen 100 gånger. I skritt, trav och galopp. Det gick faktist väldigt bra för mig och Ruslans. Även om jag fick väcka honom några gånger. Sylve hade beådrat sporrar och dressyrspö för mig efter gårdagens pass. Och det funkade. Äntligen fick jag fart och lite schvung på hästen! Det var mycket markarbete men självklart fick vi även hoppa. Inte högt, vilket passade mig. Men med exakta språng, blick, händer, eftergift, tramp i baken och allt allt allt som man ska tänka på i hoppning.

Vi var indelade i 2 grupper. De som hoppar och tävlar lite högre ( 120 - 140) och ponnygruppen, där jag var med! Alla var dock med hela tiden i ridhuset. Sylve engagerade alla och vi fick frågor och små grupparbeten.

När vi var klara skulle syrran löshoppa hästen som hon har på prov. Super kul och vilken duktig 3-åring. Tror att Sylve höjde till 1.30. Och sedan sent på eftermiddagen fick David "hoppträna" för Sylve på shettisen. Å, de var så söta och jag var så stolt.

Nästa dag började vi redan vid nio och byggde bana. Jag hade en liten klump i halsen när jag såg alla höga hinder.. men bet sedan i hop och skärpte mig hela passet. Jag fick hoppa på lite lägre än de andra och lite enklare vägar. Tror att och jag och Ruslans hoppade 1 meter som högst. Men det var perfekt.

Efter passet stretchade jag Ruslans och han fick vila lite i boxen efter duschen. Jag smorde alla grejer och packade. Resan hem gick bra. Ruslans stod aldeles stilla. Trött!

Vår granne ringde när vi var på väg hem, för de hade hört en av katterna inne! Nej, vilken härlig överaskning. Jag som hade kollat att ingen var inne innan vi åkte. Jaha, en hungrig katt som förmodlien gjort både de ena och andra inne.